Till Algot...
Årsdagen kommer allt närmre då de hittade dig, uppspolad på en strand på Bali.
Det gör så fruktansvärt ont när jag tänker på det.
Du fick lixom inte dö.. Du var killen som lyste upp allas tillvaro, detta är fan inte rättvist!!
Ditt skratt, ditt leende, din fina näsa..
Går inte en dag utan att jag ägnar dig en tanke!
Jag tänker mycket på din mamma, undrar hur hon orkar och hur hon mår.
Jag tänker även mycket på din syster, jag kan inte ens förstå hur det kan kännas att förlora en bror.
Jag skulle vilja åka till Bali för att få lämna en blomma eller ngt bara så du ser hur mycket du fattas oss! Det skulle betyda så fruktansvärt mycket.
Du är förevigt saknad Algot.
PUSS!
Som sagt årsdagen närmar sig med stormsteg, hade verkligen behövt dig här då vid min sida. Men du valde att gå och det gör ont.
