Hangaren...


Jag känner mig lite ledsen, du vet så där ensam som man kan känna sig ibland...


Undra om det är medicinen som spökar eller självaste ensamheten...


Jag är ju FAN inte ensam, för det där tomrummet som du lämnade efter dig har jag ju fyllt med vänner och tillfälliga kontakter...
Men likförbannat är det tomt på kudden bredvid mig...
Sängen känns lika stor som en flyghangar... Hur mkt jag än sträcker på mig och känner efter så finns det ingen där...


Bara tomt och kallt...


Tålamod - Mod... Tålamod - Mod...


Aah nää det går nog inte... Eller...?


Drömde om han inatt, det var snö och mörkt ute... Han var naken...


Jag saknar snön...

Jag saknar din nakna kropp...


Du är fin...


 

Tomt och kallt sa jag...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0